Jag är som ett halvtomt glas

Oftast ser jag glaset som halvtfullt. Men inte idag. Det känns verkligen som om det är något som saknas. Något stort. Något som fanns där igår, borta. Och det känns förjävligt rent ut sagt. Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Vill, men får inte ur mig något. Vi hoppas på att det är segheten idag som framkallar dessa känslor. Men jag tror ju inte det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0