Missed my chans

Igår på tåget satt jag mittemot förmodligen en av de snyggaste män jag träffat så i mitt liv. Långt ifrån hur en normal Lina-kille ser ut. Han hade lockigt, halvlångt nästan svart hår. Stora svarta glasögon, typ wayfairs, och skinjacka av äldre modell. Han var så fantastiskt snygg! Kanske i trettio årsåldern. Och jag då, feg som jag är så sitter jag där. Helt tagen, vågar knappt titta på honom utan bara knappar på datan. Sen hoppar vi båda av tåget ler mot varann och går åt vars ett håll. Så jävla typiskt mig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0