Lina

Men det är ett år sen pappa dog idag. Så jag har en bra ursäkt. kväll vid tio tiden kom mamma och Jesper upp till Båstad och Jesper klampa in på förfesten. Det var 100 dagar till studenten, vi skulle till CC och nästan alla förfesta hos Charlie i gula huset. Som tur var visste Therese som bodde i samma hus som jag att jag var där, och mamma visste ju var Charlie bodde eftersom jag bott där med. Så där stod de helt plötsligt ute på trappan och mamma sa orden. Lina, din pappa är död.

Det är alltså ett helt år sen nu. Tiden har gått löjligt fort, men samtidigt väldigt väldigt sakta. Jag har försökt att inte tänka så mycket på pappa idag, men det har såklart inte gått. Har gråtit några tårar men överlag har det gått bra. Ska gå till minneslunden om ett tag och prata lite med honom.